När jag gick min 1-betygsutbildning 2001 fick jag lära mig att druvan doftade skumbananer och nickelkarameller, men det handlade nog mer att utbildningen genomfördes i studiecirkelform och de som ansvarade för avsnittet inte hade gjort hemläxan ordentligt. För under rubriken Beaujolais i Munskänkarnas vinbok stod följande att läsa:
”Gamay är den dominerande druvan och här i Beaujolais granitbaserade grusjordar har den hittat en perfekt grogrund. Troligen har den viss släktskap med Pinot Noir, och gammal beaujolais kan faktisk uppvisa vissa likheter med enklare bourgogner”.
Ja, om vi hade haft lite fokus på druvan och inte bara på framställningsmetoden macération carbonique skulle det inte ha dröjt till april 2016 innan jag upptäckte druvans storhet. Då var jag med och genomförde en provning tillsammans med Adrien Dubeouf i Stockholm där vi provade alla tio Cru Beaujolais och jag konstaterade vilken variation de olika vinerna uppvisade. Sedan dess har jag med jämna mellanrum fortsatt att utforska Beaujolais, men tydligen för mycket på egen hand och inte tillsammans med min fru, för det var den druvan som stod emellan en finalplats i Munskänkarnas vintävling 2019. Fast så var det för många fler, det är väldigt många som är en druva eller en region ifrån en finalplats. Det är alltid de fem bästa lagen för dagen som går till final.
Men åter till Gamay eller Gamay Noir som är det vetenskapliga namnet. Det är en mycket gammal burgundisk druvsort som officiellt omnämns redan 1395 av lord Philippe le Hardi i Dijon. I en DNA-analys från 1999 fastställdes det att Gamay Noir är en naturlig avkomma till Pinot och Gouais Blanc.
Gamay är den sjunde mest planterade blå druvan i Frankrike och är tillåten i alla vinregioner förutom Alsace, Bordeaux och Korsika. 2/3 av planteringarna av Gamay finns i Beaujolais.
Tittar jag på mina provningsanteckningar så har Gamay nästan alltid en rödblå ton precis som det utmärkta vinvalet på vintävlingen. För mig är det mycket röda och blå skogsbär som dominerar doften och munkänslan domineras av en uppiggande syra och mjuka tanniner.
För mig är Beaujolais ett perfekt substitut för rosé en varm sommardag. Det här är ett vin jag inte behöver analysera sönder, utan det är ett gott klunkvin. Jag serverar den gärna 12-15 grader i en relativt stor kupa till en ceasarsallad vid en brygga där jag tittar på det spegelblanka vattnet. Prova själv, du blir glatt överraskad.
Ett annan god kombination är tillsammans med pasta och en sås på creme fraiche, skogschampinjoner, gul lök, röd paprika, soltorkade tomater och sambal oelek. Recept finns på hemsidan.
Köp hem några av nedanstående flaskor inför sommaren:
Marc Dudet Beaujolais Villages 2017 (varunr 2317, pris 99,-)
Rift 69 Beaujolais Villages 2017 (varunr 79627, pris 139,-)
Laurent Perrachon Juliénas Clos de Chers (varunr 95391, pris 179,-)
Georges Duboeuf Morgon Côte de Py 2015 (varunr 78627, pris 159,-)
Chénas Les Blémonts 2017 (varunr 90598, pris 279,-) – småpartier 2019-04-26