Julkalender by Erik Grödahl – lucka 18

Jag får nästan dåligt samvete när det gäller Madeira, jag provar det alldeles för sällan. Det blir oftast i samband med någon cigarrprovning eller portugisisk vindag, men det inträffar ju inte alltför ofta. Jag har ett antal flaskor i källaren, men de blir alltid liggande kvar. Det som fick mig att ta steget var en flaska H & H Madeira Boal 10 years old (varunr 92057, pris 329,-) som fanns bland de tillfälliga nyheterna i Piteå. Om vi har en butikschef som tar hem sådana viner, ja då måste jag ta mitt ansvar som konsument och köpa en flaska och det är något jag inte ångrar.

I glaset öppnar sig en stor doft av torkade stenfrukter, rostade mandlar, gräddkola, vanilj och citrus. Smaken är fyllig med en balanserad sötma och lång eftersmak med toner av torkade stenfrukter, nötter och choklad. Avnjut vinet runt 14-16 grader till karamelliserade valnötter som har doppats i smält mörk choklad av hög kvalitet, som har fått torka och sedan rullats i lakritspulver.

Min rekommendation är köp, det finns tillgängligt på fler än 200 butiker och finns det inte i din butik, går det bra att beställa.

Ön Madeira som är portugisisk ligger runt 1000 km från det portugisiska fastlandet utanför Afrikas kust, väster om Marocko

Det Madeiravin som vi har idag uppkom genom att det spritades upp för att klara båtresorna bättre. Genom de långa båtresorna där vinerna utsattes för hetta fick vinerna en komplex och nötig karaktär.

Vinproducenterna på Madeira lärde en teknik att skapa samma viner på plats genom att låta ekfaten ligga i solvärme, en metod som kallas för canteiro. En annan metod som används för enklare Madeiraviner är att kontrollera temperaturen i stora ugnar (estufas), en process man kallar för estufagem. Tre månaders estufagem motsvarar ungefär fyra år av canteiro, även om resultatet inte blir riktigt lika bra.

På samma sätt som för portvin och andra VDN-viner avbryts Jäsningen genom att tillsätta vinsprit, vilket ger hög alkoholhalt och sötma från det socker som inte har jästs ut.

Traditionellt sätt förknippas de gröna druvsorterna med söthetsgrad enligt nedan:

Sercial – torrt

Verdelho halvtorrt

Bual eller Boal – halvsött

Malmsey eller Malvasia – sött

Tinta Negra är en blå druvsort som används i många viner, med olika grader av sötma. Andra tillåtna druvsorter i Terrantez och Verdelho.

Vinerna kategoriseras efrer metod och lagring, såväl som druvsorter. Colheita eller Single Harvest-viner görs av de traditionella gröna druvsorterna eller Tinta Negra, och lagras på ekfat i minst fyra år. Vintage, Frasqueira och Garrafeira-viner måste göras enligt canteirometoden, av någon av de traditionella gröna druvsorterna och sedan lagras i 20 år.

Madeiraviner har en fantastisk lagringspotential och för några år sedan fanns det viner från slutet av 1800-talet i Systembolagets beställningssortiment.